Dutch painter (active 1625-1656 in Haarlem)  Related Paintings of BLEKER, Gerrit Claesz :. | The Concert fghd | gudssmaderskan | Lesendes Madchen auf einer Wiese | The Dead Ptarmigan | The Monastery of Melk on the Danube |
Related Artists:
Diepraam, Abraham
Dutch Baroque Era Painter, ca.1622-1670
Arnold Houbraken
(28 March 1660 - 14 October 1719) was a Dutch painter and writer from Dordrecht, now remembered mainly as a biographer of artists from the Dutch Golden Age. He had ten children. His son Jacobus Houbraken (1698-1780) was an engraver of portraits and book illustrations, including books by his father. His daughter Antonina Houbraken also became an engraver for an Amsterdam publisher, and is known today for her embellishment of cityscapes and buildings with animals and people. Houbraken was sent first to learn threadtwisting from Johannes de Haan, who introduced him to engraving. After two years he then studied art with Willem van Drielenburch, who he was with during the rampjaar, the year 1672. He then studied 9 months with Jacobus Leveck and finally, four years with Samuel van Hoogstraten. In 1685 he married Sara Sasbout, and around 1709 he moved from Dordrecht to Amsterdam. Arnold Houbraken painted mythological and religious paintings, portraits and landscapes.
louis masreliez
Louis Masreliez (Adrien Louis Masreliez) född 1748 i Paris död 19 mars 1810, var en svensk målare, tecknare, grafiker och inredningsarkitekt. Han var äldre bror till ornamentsbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez och son till Jacques Adrien Masreliez, också han en ornamentsbildhuggare, som kallats till Sverige från Frankrike för att medverka vid uppförandet av Stockholms slott. Jacques Adrien Masreliez grundade således konstnärssläkten Masreliez i Sverige. Louis Masreliez kom till Sverige 1753. Han började sin utbildning vid Ritarakademien vid 10 års ålder. Vid ritarakademien saknades utbildning i måleri, varför Masreliez inledde studier vid Lorens Gottmans verkstad. 1769 tilldelades han ett statligt studiestipendium som han använde till en studieresa till Paris och Bologna. 1773 lämnade han Bologna och bosatte sig i Paris, där han bodde under åtta år. Han återvände till Sverige 1782, där han blev ledamot av Konstakademien och året därpå professor i historiemåleri. Han blev rektor för akademien 1802 och direktör 1805. Till hans genombrottsverk räknas Gustav III:s paviljong i Hagaparken